Med Sydkoreanskt ursprung, svensk uppväxt och avgrundsdjup passion för mat.
Kokade en tomatsås idag.
Fräs 1 gul lök och många vitlöksklyftor (ca 7 st) i olivolja. Tillsätt tomatpuré, en skvätt balsamvinäger, soja, paprikapulver, torkad oregano, basilika, persilja, lite honung (från Toscana), salt och nymalen svartpeppar.
Låt koka i någon timme. En grönsaksbuljongtärning kan man tillsätta vid behov.
Skiva salami (från Toscana) och lägg i på slutet.
Koka pasta och om man har färsk basilika kan man toppa med det.
Mums och jättegott!
Så testade jag visst Linas Matkasse för första gången då de hade ett
specialerbjudande; halva priset på 4 rätter, 4 portioner vegetariskt. Rätterna
var utbytbara så jag bytte ut 2 av dem till kycklingrätter.
Först ut var ”Kycklingtagliatelle med paprikakräm och små söta tomater” och
till hjälp tog jag min nioåring som glatt ställde upp med matlagning,
photoshoot och diskning.
Då jag aldrig följer recept så blev detta en utmaning för mig men resultatet
blev utomordentligt bra!
Vi började med att hacka 1 bananschalottenlök (roligt namn) och steka i
olivolja. Sen adderade vi ett paket kycklingfärs (500 gram) och 3 vitlöksklyftor
(ok, det stod 2 i receptet meeeeen), 2 tsk torkad timjan, 2 krm salt, 2 krm
nymalen svartpeppar, 2 msk vetemjöl och ½ ask delade coctailtomater.
Sedan var det 2 dl mjölk (tog röd), 1 burk paprikakräm (färdig i glasburk av
märket Matric) och 1-2 msk ketchup (stod 3 msk i receptet men jag är inget
fan av ketchup).
Sedan fick det puttra i några minuter medans vi kokade (360 g enligt receptet)
tagliatelle med lite olivolja och salt i vattnet.
När detta var klart så tog vi av pannan från värmen och vände i en burk (2 dl)
matyoghurt försiktigt.
Till detta hade vi den andra halvan av coctailtomaterna och en halv skivad
gurka.
Och, det blev URGOTT! Både barnarbetaren och jag var helt lyriska! Vi avnjöt
det goda på vår soliga uteplats och jag räknade ut att det blev 5 portioner så
nu har vi lite matlådor till övers vilket inte är helt fel.
Det kändes såå lyxigt att kunna beställa sin mat på nätet, få den hemkörd till
dörren och så vips har man ingredienserna till en helt ny rätt! Vissa saker
skulle man ha hemma som i detta recept var det vitlök, olivolja, kryddor,
ketchup, mjölk och vetemjöl. Men är man en matälskare så har man detta
hemma redan.
Dock är nog inte detta något jag kommer att fortsätta med då jag faktiskt
gillar att välja mina egna produkter och komma på egna recept, och det dubbla
priset är nog lite dyrt för min smak. Jag förstår om man inte har tid att handla
och komma på recept men det har jag. Jag kan tänka mig detta någon gång
för att det var en rolig utmaning.
Nu har vi 3 recept kvar; en ”Krämig strozzapreti med citronricotta, sparris och
ärtskott”, en ”Rostad potatissallad med primörer, bönsallad och dillyoghurt” och en ”Caprese burger – kycklingfärsburgare med basilika, buffelmozzarella och balsamicobräserad lök”. Inte för att det var buffelmozzarella direkt utan den är gjord på komjölk (nu ska jag klaga till Lina)! 😉
Det finns en liten, liten restaurang, lite svår att finna men så naggande god.
Nämligen Soaré som ligger på Birger Jarlsgatan 121 (i Stockholm). Här kan ni
besöka hemsidan: http://www.soaré.se/.
Det var min 5:e gång här och varje gång har varit lika glädjefylld!
Vi kan börja med konceptet. Många frågar mig ”ska man laga sin egen mat?!”
och jag nickar med ett stort leende på läpparna. PLOCKMAT! Gotta love it!
Ni som minns 90-talet och hypen med att ha ett Raclettejärn hemma kanske
också gjorde på rätt sätt; ni smälte ost över olika smarriga tillbehör? Det
gjorde inte jag. Vi stekte kött och tillbehör och hade 4 olika såser i de små
pannorna. Konstigt att man är skadad? Vart var osten liksom?!
Enligt källor fann man ett dokument i Schweiz, redan år 1574 som beskriver
hur man värmde ost över eld men säkerligen har man gjort detta tidigare än
så (I can see why).
Hursomhelst har jag upptäckt denna underbara grejsimojs nu (bättre sent än
aldrig ey?) och nu ska jag berätta hur det går till på Birger Jarlsgatan 121:
Man välkomnas av vad jag har förstått, ägarinnan. En glad, trevligt och väldigt
social kvinna i 45-års åldern kanske? Med svart förkläde och med uppsatt hår.
Redan andra gången jag var där kände hon igen mig och gav mig ett varmt
välkomnande och så har det varit varje gång sedan dess. Ja, redan första
gången var hon välkomnande och trevlig förstås.
Hon brukar förklara lite vad som finns på menyn, dvs i princip Raclette eller
fondue som båda har samma tillbehör men den ena i lite mindre bitar (ja, jag
har testat båda). Nu är ni nyfikna på att höra va? Jag är väldigt entusiastisk
över detta.
Först får man beställa dryck om man vill och en skål med chips att värma upp
med ställs fram. Sedan sätts Raclettejärnet fram med små söta pannor och
små färgglada spattlar i plast.
När järnet är varmt kommer det in kopiösa mängder små, små skålar,
glasburkar, pyttesmå grytor och fat med allt möjligt på; skivad rostbiff (tror jag
att det är), skivad chorizo och smakrik salami, tärnad skinka, ananas,
champinjoner, lök, zucchini, paprika skuret i små, små bitar, majskorn, små
gula och röda coctailtomater, pickels i form av oliver, picklade morötter, gurka
och silverlökar, cornichons, mer silverlökar, jalapeños, samal oelek (jag tror vi
åt upp hela burken), vitlökssmör, tomatsalsa, wasabiaioli, vanlig aioli och ett
ansenligt fat med Racletteost på. Till detta får man välja mellan bakad potatis,
kokt potatis, potatisgratäng eller ris.
Snacka om att vi blev förvånade vid första besöket när damen kommer fram
och frågar om vi vill ha någonting påfyllt!? Det är så sant som det är sagt. Hon
fyller mer än gärna på med mer mat om man skulle vilja det. Om man är ett
matvrak vill säga för tro mig, allt det jag räknade upp, det är en hel del.
Ja, ni fattar kanske hur detta slutar? En bild säger mer än tusen ostbitar så
varsågoda, njut!
Jag kunde inte trivas bättre!
